Träning, ja tack!

Det har nu gått ett bra tag sedan jag fullt ut började ta tag och träna på gym. Den första tiden var rent av läskig och skrämmande. Det kändes lite som man blev uttittad och förfrågad över vad man gjorde där. Samtidigt fick jag se hur vänliga människor är på gym och att inte är elitidrottare och tränar sex gånger i veckan på gymmet. Vi är alla olika och har helt olika mål i livet. 
Jag har lärt mig att det är ingen som dömer en för hur man ser ut, varför man är där och hur många gånger jag egentligen borde träna. Vill jag träna en gång i veckan så är det okej. Man behöver inte vara perfekt. 
När det gäller träning har jag ibland nästan haft ett osunt förhållande med träning. Jag vill alltid vara bäst på allt vare sig jag har kondition till det eller inte. Jag ska vara bättre än alla andra. Men sedan jag började på gym har jag fått ändra inställning och det har verkligen varit ett lyft för mig som person. Jag har insett att jag kan inte vara bra på allt och att vissa saker tar tid att lära sig. Den enda jag ska tävla mot är mig själv (inom rimliga gränser såklart) och våga utmana mig själv. 
 
Just nu kretsar det mycket kring träning och jag satsar en hel del på detta. Jag har olika mål med träningen men framförallt vill jag bara må bra och det gör jag genom träning. Sen att man går ner i vikt, får muskler och blir spänstigare gör ju inte saken direkt värre. 
 
Ännu är det en lång resa kvar innan jag är där jag vill vara men jag är på god väg och jag är stolt över mig själv över att jag har vågat mig på denna resa. 
 
Jag har ingen selfie bild som jag kan visa, men denna bild tog jag på måndags morgon när jag hade tränat klart och börjat sakta på farten :)
 
när jag tränade och uppnådde en ny nivå på spinningen. Blev mäkta solt över mig själv.